Har spöet spelat ut sin roll?

I dagarna presenterades den utredning av djurskyddslagstiftningen som gjorts på uppdrag av regeringen. Det är en grundlig genomgång av gällande lagstiftning & förslag på förändringar. Djurskyddslagstiftningen ska bygga på vetenskap & beprövad erfarenhet & utredaren har föreslagit en rad skärpningar av lagen. Bland annat när det gäller användningen av spö.

Text: Husdjursagronom Sara Slottner Foto: Anki Yngve.

Utredaren skriver att "ett antal olika instanser, såsom flera myndigheter & veterinärföreningar samt banveterinärer, har påtalat att det förekommer en spödrivning vid trav, galopp & ridsporttävlingar som är oförenlig med djurskyddslagen". Att det är tillåtet med spödrivning inom många av hästsportens tävlingsgrenar gör enligt utredaren "hästsporten relativt unik, eftersom acceptansen för att slå andra djurarter med spö måste sägas vara liten." I Svenska Ridsportförbundets tävlingsreglemente står att "spö eller piska får inte användas som bestraffning utan endast som anvisning. Hårda slag är en form av olämplig bestraffning". Samtidigt har Ridsportförbundet redovisat för utredaren att disciplinnämnden under 2010 endast behandlade ett fall som gällde användningen av spö.

Kan kosta mer än det smakar.
Frågan är då hur stor skillnad spödrivningen gör för tävlingsresultatet? Det finns några studier gjorda på kapplöpningshästar. En studie på quarterhästar visade att spöslag på bogen i takt med galoppsprången kortade stegen & ökade stegfrekvensen, utan att öka hastigheten. En annan studie har visat att spöanvändning under avancemang i fältet under steeplechase ökar risken för omkullridning med sju gånger. På engelska fullblod har det visat sig att användningen av spö är vanligare om hästen ligger bra till med 200 meter kvar till mål, men det resulterar inte i någon ökning av hastigheten under den sträckan. Föga förvånande är användningen av spö störst på trötta hästar. Forskarna funderar i sin slutsats över om de eventuella fördelar som spöanvändningen ger verkligen kan väga upp den negativa publicitet som den innebär.

Bestraffning dåligt för inlärningen.
Användningen av spö som bestraffning - vilket alltså inte är tillåtet enligt Ridsportförbundet - är mycket tveksam ur inlärningssynpunkt. Studier har visat att bestraffning skapar rädsla och frustration hos djuret & hästar som i stor utsträckning tränas med bestraffning har svårare att lära sig nya saker. Ett annat problem med att använda bestraffning är att vara säker på att hästen inte uppfattar det som en negativ förstärkning. En bestraffning är tänkt att stoppa ett oönskat beteende medan en negativ förstärkning ska upphöra när hästen gör rätt. Exempelvis kan vi en häst som vägrar, får några rapp med spöet & då kastar sig åt sidan. Ryttarens tanke var att lära hästen att inte vägra, men förmodligen lärde sig hästen att för att undkomma spöet ska jag kasta mig åt sidan.

Förbud föreslås.
Utredarens förslag ser bland annat ut så här: "Att använda ett spö som mild korrigering eller som en förlängd hjälp anser utredaren inte är något djurskyddsproblem så länge som det inte skadar djuret eller orsakar djuret lidande. Däremot anser utredaren att det inte är förenligt med djurskyddslagstiftningen att ge ett djur slag med spö för att få det att springa fortare eller hoppa över ett hinder. Som utredaren ser det är detta en form av våld mot djur & har inte något egentligt rättfärdigande även om antalet slag kontrolleras. Utredaren anser vidare att spö kan bäras som en säkerhet & som en hjälp att undvika olyckor. Utredaren anser därför att Jordbruksverket i sina föreskrifter gällande hur utrustning får användas bör förbjuda spödrivning i frammaningssyfte."

Källa: Hippson.

RSS 2.0